Min uppkörning
Var kaosartad. Dagen startade med huvudvärk. Fick inte i mig någon frukost för jag mådde för illa. Hur som helst så kom pappa hit vid elva, jag körde min sista övningskörning hem till dem för att lämna av Mini o Milia hos mamma. Efter det körde jag till bilskolan för att byta till deras automatbil som jag skulle köra upp i. Sen bar det av mot Jakobsberg och uppkörningen. På vägen dit höll jag på att köra på en kille på ett övergångsställe. MEN till mitt försvar hade han rött haha. Perry, min bilskolelärare fick tvärnita... pinsamt...
Tills slut kom vi iaf fram o jag hade inte lyckats prejja ner någon mer stackare. Vi gick in o satte oss och vänta på uppkörnings-människan. Jag kunde knappt andas därinne o ville bara åka hem och kräkas. Till slut kom hon, tyckte hon såg livsfarlig ut och trodde jag skulle dö. Vi gick ner till bilen. Hon förklarade hur det skulle gå till osv...
Hon började be mig att göra en inre kontroll av bilen (hade precis gjort en innan vi gick in) MEN jag fick en blackout... Missade kolla parkeringsbromsen så hon bad mig göra den igen. Då gick det ju bra... Sen skulle vi ut o köra lite. Skulle följa skyltar (gick bra), rondellkörning (gick bra)... Sen bad hon mig köra in på en väg och sedan vända. Hade kunnat göra en u-sväng men kom ihåg att folk snackat om att man ska kunna backa runt hörn, så jag valde att göra det (gick bra). Sen skulle vi ut på motorvägen, min största rädsla, hade tur att det inte var så mkt trafik så det gick också bra... Tror dock jag missa kolla döda vinkeln ett x antal gånger. Största missen för mig blev när jag skulle backa in brevid en bil... Har övat som fan på det men det gick liksom inte. Klarade det på tredje försöket.
Under hela den här tiden hade jag sjuuuukt svårt att andas. Fattar inte attt man kan bli så nervös som jag var. Hon som satt brevid mig var iaf en ängel. Hon försökte prata bort min nervösitet o det hjälpte kanske liiiite liiiite...
Hur som helst så kom vi ju till slut tillbaka till parkeringen där vi började. Hon bad mig stänga av bilen. Satt tyst en stund och kollade i sina papper och sa sedan "Jaa Mia, det blir ett körkort för dig idag". Jag vågade knappt andas... VA? Har människan blivit galen eller skojar hon med mig? Jag hade inte godkänt någon som körde som mig den dagen... Men det gjorde hon. Hon var bäst :)
Hade aldrig klarat av det här utan min underbara familj som alltid tror på mig. <3
Kommentarer
Postat av: Maria
GRATTIS! Det är hemskt att köra upp!
Jag var totalt värdelös på min uppkörning. Tvärnitade helt plötsligt i en korsning då jag fick för mig att jag kört förbi en stoppskylt. Tvärnitande så illa att hela bilen la av och fick lov att starta upp den igen. Resten av tiden satt jag bara och tryckte tillbaka tårarna för jag visste att det var kört. Perry satt i baksätet och skakade på huvudet hela vägen. När vi kom fram sa hon - ja du är godkänd men jag lyssnade inte då jag visste att jag skulle kugga. Hon fick säga det en gång till innan jag fattade. Perry sa efter att han aldrig sett mig köra så dåligt och absolut inte sett någon kört så dåligt OCH blivit godkänd.. :) Ibland ska man ha tur!
Svar:
mia
Trackback
Stort grattis Mia. Du är väl värd körkortet. Så du har kört med Perry... Det finns ju inte så våldsamt många körskolelärare som heter Perry så vitt jag vet, så därför utgår jag från att vi alltså hade samma lärare då :) Kul :)
Undrar om mitt kort sitter kvar nere på körskolan bland personerna som tagit körkort. Om han nu fortfarande sätter upp ett kort på varje elev som klarar körkortet vill säga.